Myshund

Mvh.
Carola

Skickat från min Android

Kompisar

Carrick är Izas bästa kompis. ;-)  Honom får man krama o klappa fint. Han brukar komma till Iza där hon är som nu;-)

Bilder o film

Promenad

Trots jobbig pollenallergi och ömma kroppar så inbjöd den fantastiska försommarkvällen till en promenad vi skulle gjort tidigare på dagen. Carrick är väldigt undergiven Tomas och går snällt o fint i kopplet, det gör han med mig med men är då lite mer självsäker. Som jag sagt förut.

Idag delade vi på oss efter en bit och Våra hundar fick busa lite och gå lösa en sväng som de brukar. Skönt att se dem springa och busa=)

Som ni ser är Rihanna en typisk staffe och inga pinnar är för stora för att försöka släpa med sig =)

Max han struntar i pinnarna och springer som en galning och försöker fånga vattnet som stänker upp när han springer i vattnet. För springa i vatten är det enda han kan tänka sig att göra. Simma vågar han inte!

Dag tre

Nu har vi kommit till dag tre i huset på landet. Katterna var spännande och Carrick var lite spänd men det gick bara bra. Han tyckte det nog det ar spännande med katter. Mina katter är kanske inte som alla andra katter dock. Kitty hon ville undersöka nykomlingen direkt efter han klivit innanför dörren. Sen fortsatte hon orädd att intressera sig för honom. Prima tyckte inte heller en ny vovve i huset var något konstigt men tyckte ändå inte att han behövde lukta på henne hur mkt som helst utan att morra lite åt han. Kitty hon tycker att Carrick är jättetrevlig. Så hon kråmar sig och gosar med honom så fort hon går förbi. Carrick tycker fortfarande de är spännande och svansen står upp när de kommer men springer inte efter även om de springer förbi honom. 

Våran tik Rihanna däremot tycker att det var både läskigt och jobbigt med en slyngel i huset som försöker sätta sig över henne. Så hon har blivit väldig stressad över situationen, tyvärr. Detta var en ny reaktion från Rihanna som jag inte sett tidigare. Men så har vi nog inte träffat på en ung kille som vill testa om han kan bestämma heller. Första mötet gick ju egentligen bra. Men tyvärr var det inte klart där utan de började istället mäta sig med varandra och Carrick är starkare än Rihanna. Max och Carrick fungerar strålande. Han är trygg i sig själv och ignorerar Carrick och säger ifrån lagom om Carrick försöker rida på honom. Carrick tar det väldigt bra och respekterar Max då han inte får något gehör från honom iaf. 

Vad kan jag berätta om Carrick mer så här långt? Han är väldigt lugn och sansad individ. Han lyssnar på oss, kommer alltid när man ropar på honom och lägger sig ned på ens fötter. Vid inkallning i koppel kommer han glatt och halvsätter sig gärna mot våra ben/fötter. Stannar man och väntar så väntar han tills vi säger varsågod. Med Tomas går han fot riktigt fint. Med mig "glömmer" han lite men går snällt i slakt utsläppt koppel. 

Carrick har respekt för män, och reagerade direkt när han hörde Tomas röst när vi kom hem. Han tyr sig mer till mig och blir lite orolig när jag går iväg. Det märks dock först när jag kommer tillbaka för då går han runt och flåsar lite. Som sagt han är väldigt lugn och sansad och gråter inte fast han är bakom en grind och jag på andra sidan. Tomas kan ha svårt att få på honom kopplet för då vill han inte komma fram, men det går bra med mig. Även om han helst slipper att bli kopplad. (vet inte om han tror han ska få åka iväg nånstans igen? Bilen går han nämligen omvägar runt när vi går förbi den) Väl ute är allt bra igen. Han är nog inte så kaxig som han låtsas vara egentligen =) 

Carrick verkar väldigt lyhörd på sin förare och kommer alltid på inkallning och söker kontakt. Så han kommer nog bli en fin hund att jobba med på alla sätt. Särskilt som han är så pass sansad. Kommer garanterat bli en bra kompis och familjehund. 

Carrick

Idag har vi hämtat Carrick, En kille från Irland som behövde komma till ett Jourhem då han inte har något hem i sverige ännu. Och det ställer vi såklart upp med!

När jag hämtade Carrick i Stockholm så var han rädd och stressad. "Vart är jag och vad händer!" tror jag han skulle sagt om han kunnat tala. Han lade sig direkt i bilen och låg där ända tills vi var hemma. Han verkade välidgt go och sökte kontakt även fast han tyckte det var jobbigt just då.

Väl hemma fick han komma in och kolla läget en liten stund, dricka o äta lite.... Maten var dock inte värst intressant. Sen tog hela familjen en lång promenad i den underbara solen! Carrick drog lite men skötte sig bra och ropade jag att han skulle komma kom han alltid och satte sig nära mina ben nästan lutade sig mot mig. Och satt fint där tills jag sa att vi skulle gå igen. Så han kommer bli en fröjd att jobba med tror jag, som han trots stressen gärna sökte kontakt med mig.

Väl hemma fick verandan (i brist på annan inhängnad) bli platsen för intruduktion av Rihanna och Max utan koppel. Rihanna fick börja. Hon visade såklart genast vart skåpet skulle stå då Carrick direkt valde att lägga tassarna på hennes skuldror. Sen efter lite smågruff var det bra. Därefter fick Max komma och hälsa. Det gick strålande. Lugnt o sansat. Lagom intresserat utan problem. Därefter fick Max och Carrick gå en liten runda på tomten i koppel och då passade Carrick på att busa lite... han tyckte det var så kul att få busa lite!!!

Väl inne så valde Carrick något tryggt hörn som plats. Och han somnade en stund. Sen var det intruduktion av katter och det gick strålande. Klart intresserad  men ändå sansad. Dels kanske för att mina katter i princip är helt obesvärade av hundar, även nya, och gick fram för att hälsa självmant. Men var han lite för nyfiken så fick han sig en liten tass på näsan.

Det här är 4timmar efter att vi kommit hem. Max lade sig på Carricks filt och Carrick gick dit för att dela platsen. Men han var samtidigt tvungen att prova vara lite dominant på Max, men det gick inge vidare. Max sa ifrån med lite dovt morrande och det respekterade Carrick och lade sig.

Rihanna däremot verkar sådär förtjust i den lite högrangade och dominansprövande nya medlemmen i flocken och gick och småmuttrade vare sig det behövdes eller ej (tjuriga tik) ;) och eftersom hon ville vakta mig så blev det liter mer gruff när de råkade komma nära mig. Hon ger sig nog snart när hon insett att han tänker stanna mer än en natt =)

Allt som allt blev den bra första dag och nu ska vi alla sova en lång och skön välbehövlig sömn. Förhoppningsvis även Carrick som ännu inte riktigt varvart ned.

http://www.hundarutanhem.se/Hundarna/Staffblandningar/Carrick/

Våra tidigare Jourhundar

14 Maj 2007 kom Lilla Max (Maxwell) från "Hundar Utan Hem"
.
En rädd och känslig kille! Såå söt, så bedårande och sååå osäker o rädd.
Det var vår första jourhemshund. Han kom från Irland tillsammans med sin bror Marvel som blivit inlämnade till poundet för avlivning då familjen tröttnat på dem. Under tiden som jourhem till Max så blev vi så förstjusta att vi inte kunde lämna iväg honom när det väl var dags för honom att få åka vidare till en ny ägare. Så han adopterades till vårt hem!
Idag är han en betydligt mer cool kille som är nöjd med sin tillvaro!

13 Juli 2007 kom Eddie från Spaninen via pjäsens Hundhem.

... en härlig hund som inte såg ut som alla andra. Han såg ut att vara en mix av en Springerspaniel, basset och strävhårig Vorste. Eller något =) Även om han inte såg ut som det så var han smidig som en gasell. Han kunde gå på blombänkarna framför fönstret och hoppa upp på bord o bänkar som en bergsget =) En vänlig själ som efter en placering som blev pankaka tillslut fick ett hem!!

27 Maj 2008 kom Rihanna från "Hundar Utan Hem"

Rihanna var en ren adoption från Hundar Utan Hem. Vi kände att det var dags att skaffa en hund till och att Max kunde behöva en kompis som kunde visa vägen när han inte riktigt kunde välja rätt själv. Och han fick en riktig liten morsa, hon ska gnälla och gruffa i tid o otid och tala om för alla vart skåpen ska stå, även när de står där de ska =) Hon är i övrigt kanonglad och mysig tjej. Hon älskar att mysa och vara knähund. Och borde tränas i något hon får använda näsan i för den är hennes största tillgång och jobbar jämt. Av någon anledning har vi inte kommit till skott.

7 Augusti 2008 kom Purdy från "Hundar Utan Hem"

Purdy och hennes ena kullsyskon skulle få bo hos mig en vecka resp 5veckor. Men när vi kom till SAS Cargo där de anlände efter flygresan från Irland så kunde den ena familjen trots allt hämta sin valp. Så Purdy var den som fick följa med mig hem. Hon var en bedårande liten tjej, som charmade allt o alla i sin väg. Jag hade kunnat fått henne adopterad av alla som hon träffade och det kan jag säga utan att överdriva. Hennes nya ägare blev garanterat lyckliga ägare till en underbar hund.

Sen blev det lite paus på Jourhemsfronten ett tag då jag var gravid och tiden därefter har gått åt att ta hand om mina söta små barn. Liv Född April 2009 och Iza född Mars 2011. Men nu känner jag mig redo ett tag under min ledighet att ta mig an någon fler hund från Irland som fått en andra chans. Därav namnet på den här bloggen.

Mer om hundarna i detta inlägget finns i gamla bloggen:
http://www.agora.se/~carola/jourhund/